Socioemotionella program i Förskola och skola

By | 3 mars, 2015

out-554396_1280 - En studie av förskolebarns, elevers och lärares erfarenheter

Under perioden 2011-2014 och har projektet Socioemotionella program i förskola och skola – förskolebarns, elevers och lärares erfarenheter genomförts av tre forskare: Åsa Bartholdsson, filosofie doktor i socialantropologi, Johanna Gustafsson Lundberg, teologie doktor i etik och Eva Hultin, docent i pedagogik. Projektet är en samverkan mellan Högskolan Dalarna och fyra kommuner i Gävle-Dala regionen: Sandvikens kommun, Gävle kommun, Avesta kommun och Hedemora kommun. Studie bestående av fem delstudier där arbete med socioemotionella program har ägt rum. Projektet har finansierats av Skolforskningsfonden, Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD) vid Högskolan Dalarna.

Som grund för studien ligger den snabba spridningen av användandet av manualbaserade program. Den hastiga expansionen har väckt frågor om hur olika aktörer (lärare, barn, elever, föräldrar och anvariga på olika nivåer i det kommunala skolsystemet) har upplevat implementeringen och arbetet med manualbaserade program.

Resultatet visar att implementeringsprocessen har sett olika ut i de studerade verksamheterna gällande initiativ till arbetet (uppifrån och ned, nedifrån och upp eller både och). Gemensamt i samtliga verksamheter var att det manualbaserade arbetet infördes utan granskning eller diskussion, vare sig på central kommunal nivå eller ute i verksamheterna. Många lärare var till en början välkomnade till manualbaserade program för att få tillgång till verktyg för systematiskt arbete med socioemotionella frågor, men att de snart fann svårigheter att omsätta övningarna på ett meningsfullt och etiskt försvarbart sätt för barnen och eleverna i verksamheten. Lärare uttrycker också osäkerhet gällande vilken skillnad de anser att programmen gjort för barnen/eleverna. Många barn och elever var kritiska mot programmen; barnen i förskolan hade svårt att sätta ord på vad de lärde sig av programmen och eleverna på högstadiet var öppet kritiskta till programarbetet. Eleverna i år tre och fem uttryckte däremot i mer positiva ordalag om det socioemotionella arbetet de tagit del av; deras svar ligger ofta i linje med de motiveringar för programmet som finns i programmen själva och bland lärare. Dessa elever uppvisar därmed ha tillägnat sig en diskursiv kompetens i sitt tal om programarbetet. I rapporten diskuteras också vilka implikationer programarbetet medfört dels för lärarprofessionaliteten, dels för realiserandet av skolans normativa uppdrag.

Rapporten i sin helhet hittar du här….