Uppskattad kompetensutveckling för Särskolans personal

By | 7 november, 2014

särskolan1Mariet Ghadimi, doktorand vid Stockholms universitet började dagen med att prata om rubriken Trippelt utsatt – om hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Mariet arbetar på TRIS – tjejers rätt i samhället  som i sin tur arbetar förebyggande och akut med unga tjejer som riskerar att utsättas för hedersförtryck och våld. TRIS  har gjort en unik kartläggning av förekomsten och karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld i gymnasiesärskolor i Sverige.

Vi som var med på föreläsningen fick mycket ny kunskap om klankulturer och hur heder fungerar i dessa. En hel del känns igen på hur vi hade det för sådär 150 år sedan i Sverige med kvinnors begränsade liv och rättigheter. Vårt demokratiska samhälle har dock helt andra krav på frihet för både kvinnor och män nu för tiden. Mariet visade till exempel i sitt bildspel hur flickors liv begränsas mer och mer i klankulturerna istället för att friheten ökar ju äldre man blir. Hon menade också att vi ska vara stolta över att vi tar emot så många som har genomlevt hemska trauman och inte har ett värdigt liv i sitt ursprungsland och att vi ska vara medvetna om vad det kräver av oss alla i samhället. Att vi alla måste arbeta för integrering och att de som kommer hit måste respektera de demokratiska värderingar som vi bygger samhället på.

Ett exempel på trauman är att nästan alla flickor som kommer till Sverige från bl a Somalia, när de är över 15 år, är omskurna med alla de medicinska besvär det innebär nu och i framtiden. Om flickan dessutom har ett intellektuellt funktionshinder är risken stor att hon blir bortgift utan att förstå det med en man från hemlandet som en ”migrationsåtgärd”. Han får inträdesbiljett till Sverige och ett jobb, som personlig assistent, på köpet. Det omvända förekommer också: funktionshindrade pojkar gifts bort med en kvinna som kommer och blir hans personliga assistent. Eftersom kontrollen inom klanen är så stark finns det små möjligheter att ta sig ur ett sådant förhållande, som också kan innebära våld och diskriminering. En person i publiken vittnade om när hon placerade en flicka vid ett bord med flera pojkar i matsalen. Flickans släktingar på skolan såg detta och berättade för föräldrarna. Detta resulterade i att flickan ”fick stryk”  d v s blev misshandlad när hon kom hem.

För er som inte lyssnat på någon från TRIS om trippelt utsatt ungdomar rekommenderas det starkt. Viktigt att veta är att både omskärelse och tvångsäktenskap är brottsligt i Sverige och ska polisanmälas vid misstanke.

särskolan5Efter lunch intog Diana Berthén, universitetslektor Stockholm universitet podiet med sin föreläsning om bedömningsarbete i särskolan. Diana Berthén disputerade 2007 med avhandlingen ”Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv” och har själv arbetat i särskolan under många år. Hon har även medverkat i ett stödmaterial från Skolverket. Hon pekade under sin föreläsning på att förväntningar starkt påverkar individers möjligheter att prestera både positivt och negativt. I en traditionell syn på elever med utvecklingsstörning finns en tendens till negativa förväntningar och en rädsla för att ställa krav och omsorgsdelen kan ta överhanden. Det är därför viktigt att problematisera de motiv, mål och medel som bidrar till hur verksamheten i särskolan utformas. Diana menade också  att när vi (i hela skolsystemet) blir skickliga på att säga vad det är man kan när man kan – då kan vi också skapa relevanta uppgifter. Man tappar annars lätt bort vilket kunnande lärsituationen ska leda till.

Hon visade i sitt bildspel på flera exempel från sitt avhandlingsarbete som visade att personalen på de särskolor som ingick i undersökningen lade större vikt vid omsorg och dagligträning än vid lärande. Diana problematiserade också vilket lärande som blev följden i olika situationer. Lärande pågår alltid, frågan är vilket lärande. Alla situationer har ett innehåll och är relationella och kontextuella. Det handlar om att få hjälp att styra om seendet så att man kan upptäcka lärandet. Det gäller att ständigt fråga sig vad i relation till ämnet  eleven får chans att lära sig? Ytterligare en sak som Diana kunnat konstatera är att det finns en rädsla för att utmana eleverna och riskera att de inte ska trivas.

särskolan2

Dagen avslutades med en dragning av SPSM genom Aina Dalentoft.  Hon visade statistik som säger att  25% av eleverna i särskolan har annat språk än svenska som modersmål  jämfört med ca 14% i grundskolan. Hon gav också ett smakprov på allt stöd som SPSM kan erbjuda. Deltagarna kunde också  bläddra i böcker och titta på filmer vid det välfyllda bokbordet i ljusgången. Bland annat finns ett helt nytt läromedel om tillgänglighet som heter DATE. Visste ni förresten att det finns ca 60 olika teckenspråk i världen och att teckenspråk  också är ett modersmål?

 Konferensdagen lockade ett 60-tal åhörare som fick många tankar och reflektioner med sig hem och säkerligen en hel del ny kunskap.